We're coming home

Efter lite över två år i London så är det dags att återigen bli svenne igen. Båda jag och Julia har beslutat oss att avsluta vårat kapitel i London och att börja plugga. Den 11 januari är det vårat sista pass på Electric, den 16e bär det av till Sverige och den 19e börjar skolan.
 
Det har inte helt sjunkit in ännu att jag kommer att flytta hem till Sverige. Men ju mer jag tänker på det desto gladare blir jag. Missförstå mig inte, jag älskar London så himla mycket och jag har trivits vädligt bra att bo här. Kanskke att man flyttar tillbaka i framtiden. Men det är dags att skaffa sig ett riktigt jobb och slippa bo i en minimal lägenhet med en massa flatmates.
 
Att ha flyttat hit till London och bott och jobbat här har gett mig så himla mycket. Jag har blivit mer självständig, fått skinn på näsan, blivit mer utåtriktad, ffått väldigt bra engelska och inte mint vänner för livet. Jag har nog växt mer som person här än vad jag gjort hela mitt liv. Det är väldigt nyttigt att våga på sig något nytt och att ta sig ut i världen. Inte låta annan kultur, språk eller livstil skrämma en.
 
Kort sagt så har jag haft en fantastisk tid här i London som alltid kommer ligga mig nära hjärtat.Jobbigast blir det att lämna min Electric family, människor som jag jobbat så tätt intill i 2 år. Människor man skrattat med, gråtit med, svettats och bråkat med. Vi är verkligen som en liten familj och jag har nog aldrig trvivits så bra på ett jobb som jag har gjort på electric. Och det är tack vare mina underbara jobbkamrater.
 
Tack och lov så ligger ju London bara bakom hörnet och man kan gott ta en liten weekend trip då och då dit för att stilla sin saknad.
 
xoxo
Isa